Ordet ”varmt” på ett täcke är inte ett mått, och det är det första vi skulle säga till den som står i butiken och väljer mellan svalt och varmt. När Testfakta lät IDFL i Schweiz mäta sju duntäcken 2022, alla sålda som varma, isolerade det sämsta 3,9 clo och det bästa 8,0. Det är ungefär dubbelt så hög uppmätt värmeisolering, under samma ord på etiketten. Så frågan svalt eller varmt går inte att svara på med etiketten. Den går att svara på med ett isoleringsvärde när det finns, och annars med ledtrådar: hur mycket fyllning täcket har, hur bra dunet är om det är dun, och hur täcket är byggt. Resten är hur du sover, och det vet bara du.
Varför tjocklek inte duger som mått
Det mest intuitiva sättet att välja värme är att klämma på täcket. Testansvarige Geoffrey Allred på IDFL säger i Testfaktas artikel att tjockleken ”i sig har väldigt sällan att göra med täckets kvalitet”, och att det är kombinationen av mängden dun, dunets kvalitet och fördelningen som avgör isoleringen. Testet visar vad han menar: Hemtex Disa hade mest dun av alla sju, 757 gram, men isolerade sämre än Värnamo Lilja med 603 gram. Cura Dreamy Down hade 655 gram och isolerade sämre än flera täcken med betydligt mindre. Det som skilde var bärigheten, hur stor volym ett gram dun fyller, som gick från 258 till 416 kubikcentimeter per gram i testet. Mer luft i dunet, mer isolering. Testet bekostades av Testfakta själva och vi använder det som mätvärden, inte som köplista; flera av täckena har hunnit ändras sedan 2022.
Det finns en till lärdom i samma test, som gör tjockleksmetoden ännu sämre. Två av de sju täckena innehöll betydligt mindre dun än förpackningen sa: Jysk Kronborg 20 procent mindre, IKEA Fjällhavre 13 procent. Labbet bedömde dem som felaktigt deklarerade. Så inte ens gramtalet på etiketten är säkert.
Det du faktiskt kan gå på
Det raka svaret är ett isoleringsvärde, clo eller tog. Stiftung Warentest skriver i sitt täcketest 2019 att branschen saknar en enhetlig värmeskala och att varje tillverkare gör sina egna angivelser, så ett uppmätt värde är sällsynt men värt att fråga efter. Saknas det får du gå på ledtrådar, och de är olika för dun och fiber.
För dun: fråga efter bärighet och dunklass. Bärigheten anges ibland i cuin på svenska produktsidor, ibland inte alls. Klass 1 betyder enligt labbets definition att högst fem procent av fyllningen är skadat dun och annat som inte isolerar. Ett clo- eller tog-värde har vi inte sett utskrivet på produktsidorna för de täcken vi jämfört, och det är i sig ett skäl att vara skeptisk mot ordet varmt.
För fiber: fyllningsvikten i gram är en grov ledtråd, inte ett mått, och ingen har mätt svenska fibertäcken oberoende. Stiftung Warentests test av fjorton täcken 2019, elva av dem syntet, är det närmaste: alla höll värmen som vintertäcken, syntettäckena vägde omkring 1 800 gram, och tretton av fjorton var duo-täcken där en luftficka mellan två lager bidrar till värmen. Konstruktionen spelar alltså roll, inte bara vikten.
Om du ligger varm
Börja med lägre isolering. Testfaktas sju täcken, som alla såldes som varma, låg mellan 3,9 och 8,0 clo, så det finns mycket att välja på under samma ord. Material och konstruktion kan också påverka hur fukt leds bort; Stiftung Warentest fann att deras två täcken av naturmaterial andades bättre än syntettäckena. Material som marknadsförs som svala eller temperaturreglerande saknar oberoende mätning bakom de löftena i det material vi hittat. Väljer du ett sådant material behöver värmeklass eller isolering bedömas separat. Sovrummet spelar också roll: 1177 skriver att man ofta sover bäst när det är lite svalare, runt 14 till 18 grader. Mer om vad täcket kan och inte kan göra i täcke för dig som svettas på natten.
Om du fryser
Då vill du ha hög isolering, och där gäller det omvända: välj på uppmätt värde eller på bärighet och dunklass om det är dun. Testet visar att två duntäcken sålda som varma kan skilja dubbelt i isolering, med bärighet som skiljer 60 procent. Ett fibertäcke med hög fyllningsvikt är ett alternativ utan bärighetsfrågan, men vikten är fortfarande en ledtråd och inte ett mått. Hur vi väger de två mot varandra står i dun eller fibertäcke.
Vad vi inte vet
Ingen har mätt svenska fibertäcken oberoende. Ingen har mätt svala täcken alls. Testfaktas duntest är från 2022 och gäller de sju täcken som köptes in då. Och clo-värdet säger hur mycket ett täcke isolerar, inte hur varmt just du blir under det. Stiftung Warentest betygsätter inte isoleringen av just det skälet: ett vintertäcke som passar en person på 50 kilo kan vara alldeles för varmt för en på 100.
Så väljer vi
Bestäm först om du ligger varm eller fryser, det ersätter årstiden som fråga. Fråga sedan efter ett isoleringsvärde, och saknas det, gå på fyllningsvikt, bärighet och dunklass som ledtrådar, inte på hur tjockt täcket känns eller vad etiketten kallar det. Hela gången, med tabell, finns i välj rätt täcke. De fyra täcken vi jämfört på bärighet, dunklass, tvättemperatur och tyg står i vilket täcke passar dig.
